XIRR är en formel i Excel och är en förkortning av Extended Internal Rate of Return.

Översatt till svenska blir det något i stil med ”utökad internränta”. Den översättningen är kanske inte direkt självförklarande så vad är XIRR då egentligen? XIRR beskriver – enkelt uttryckt – i vilken takt en investering med oregelbundna kassaflöden genererar avkastning.

Formeln kan användas på två olika sätt beroende på om man vill räkna på hur en enskild investering presterar eller om man vill räkna på hur ett helt konto, med återbetalningar från olika källor, utvecklas. Sätt nummer två fungerar därmed utmärkt på en Crowdlending eller P2P-plattform, eller på ett depåkonto eller ISK.

Jag kommer att gå igenom dessa två varianter av att använda XIRR med hjälp av ett par enkla exempel lite längre ner i texten.

Vad är nyttan med XIRR?

Att veta årsavkastningstakten är framförallt viktigt om man vill väga två olika investeringsalternativ mot varandra. Man kan då använda XIRR för att räkna fram vilken av investeringarna som kan ge högst avkastning på kortast tid. D.v.s vilken som har högst avkastningstakt. Det är alltså ett sätt att normalisera avkastningsförutsättningarna för investeringsalternativ som t.ex. har olika räntesatser, återbetalningsscheman, löptider och krav på kapital. På så sätt kan avkastningen jämföras på samma villkor: vad den procentuella avkastningen skulle bli under en ett-års-period.

Låt oss ta ett enkelt exempel:

  1. Den 1:e augusti lånar du ut 1000 kronor till Nisse. Den 13:e september betalar Nisse tillbaka 300 kronor men behöver låna 350 kronor igen den 1:e oktober. Den 3:e november betalar han tillbaka 200 kronor och den 4:e februari året efter betalar han tillbaka 900 kronor.
  2. Den 1:e augusti lånar du ut 1000 kronor till Nisse. Den 1:e oktober behöver Nisse låna ytterligare 350 kronor. Den 4:e februari året efter betalar han tillbaka 1400 kronor.

Vilket investeringsalternativ är det mest attraktiva? Nummer 1 eller nummer 2?

I bägge fallen har du lånat ut 1350 kronor vid samma tid på året (1000 kronor den 1:e augusti och 350 kronor den 13:e september) och i bägge fallen har du den 4:e februari tjänat 50 kronor eftersom Nisse då har betalat tillbaka 1400 kronor totalt.

Det är här XIRR kommer in i bilden. Med hjälp av den enkla XIRR-formeln i Excel kan du snabbt räkna ut vilket av dessa scenarior som är det mest fördelaktiga för dig som investerare/långivare.

Trots att förtjänsten var 50 kronor under samman tidsperiod i bägge fallen så kommer XIRR-beräkningen visa dig att alternativ 1 är det mest attraktiva vad gäller avkastning. Där är årsavkastningstakt en 11,05% medan alternativ 2 bara har en årsavkastningstakt på 8,06%.

Under nästa rubrik visar jag hur beräkningarna i dessa exempel gjordes och förklarar kortfattat logiken.

Hur beräknar man XIRR?

Metod 1: det vanligaste sättet att använda XIRR

Den här metoden fungerar bäst för en enskild investering där avkastningen inte hela tiden återinvesteras i samma investering.

För att göra beräkningen behöver du veta:

  • hur mycket du har investerat och vid vilka datum
  • hur mycket som har återbetalats och vid vilka datum

Exakt hur beräkningen görs förklaras nog enklast med ett par exempel:

Exempel 1:

Den 1:e augusti lånar du ut 1000 kronor till Nisse. Den 13:e september betalar Nisse tillbaka 300 kronor men behöver låna 350 kronor igen den 1:e oktober. Den 3:e november betalar han tillbaka 200 kronor och den 4:e februari året efter betalar han tillbaka 900 kronor.

Totalt lånade du ut 1350 (1000 + 350) kronor och fick tillbaka 1400 (300 + 200 + 900) kronor. Detta innebär en vinst på 50 kronor under perioden 1:e augusti till 4:e februari. Din faktiska procentuella avkastning blev 3,7% (1400/1350=1,037=3,7%).

Men vad är egentligen din årsavkastningstakt? Med andra ord: vad skulle din procentuella avkastning bli om du lånade ut under samma förutsättningar under ett helt år i stället för bara ca fem månader?

Gör så här:

Spalta upp alla transaktionsvärden i en kolumn (B i detta exempel) och de tillhörande datumen i kolumnen jämte (A i detta exempel):

XIRR

Kommentarerna i kolumn C har jag bara med i exemplet för tydlighetens skull. Den behövs inte för beräkningen.

Tänk på att utlånade/investerade summor skall anges som negativa tal och att återbetalda summor skall anges som positiva tal. Transaktionerna bör stå i kronologisk ordning. Datumkolumnen skall vara formaterad som datum.

Ställ dig i en annan valfri cell, där du vill att din XIRR-beräkning skall göras (jag har valt cell D2), och börja skriv formeln: =XIRR(.

Direkt efter parentesen skall värdena i din transaktionskolumn väljas. I det här exemplet B2:B6. Skriv sedan ett semikolon och därefter väljer du datumen i din datumkolumn. I det här exemplet A2:A6. Formeln i det här exemplet blir alltså =XIRR(B2:B6;A2:A6).

Hur beräknar man XIRR

Formatera cellen med XIRR-beräkningen så att den anges som procent. Klart!

Årsavkastningstakten (XIRR) för lånet till Nisse var, som du kan se, 11,05%. Den högre siffran, jämfört med de 3,7%, som blev den faktiska avkastningsprocenten, beror på att XIRR tar med i beräkningen att avkastningen uppnåddes på bara ca 5 månader samt att relativt stora återbetalningar gjordes ganska snabbt efter att det ursprungliga låneutbetalningen gjordes. Pengar som kan återinvesteras. Och om de återinvesteras under samma förutsättningar kan man förvänta sig en årsavkastning på 11,05%.

Exempel 2:

Om man istället leker med tanken att Nisse hade lånat som i exempel 1 men inte gjort några löpande återbetalningar utan istället återbetalat hela summan (1400 kronor) i februari 2020 så hade XIRR (avkastningstakten) bara blivit 8,06%.

Beräkningen görs på precis samma sätt som i exempel 1 – det är bara den inmatade datan som skiljer sig åt:

Resultatet:

I både exempel 1 och exempel 2 har du fått samma faktiska avkastning på 50 kronor, under lika lång tidsperiod. Men återbetalningstakten var i exempel 1 högre än i exempel 2, vilket ger skillnaden i XIRR (avkastningstakt). 11,05% för exempel 1 och 8,06% för exempel 2.

OK, så XIRR blev högre i det ena fallet men vad är egentligen logiken bakom detta, det blev ju samma avkastning under samma tidsperiod i båda exemplen? Det har med kassaflödet att göra. Ett bra kassaflöde gör det möjligt att återinvestera och utnyttja ränta-på-ränta effekten. I exempel 1 kan man återinvestera 300 kronor i september och 200 kronor i november och dessutom få sin avkastning på 50 kronor i februari, ihop med återstående återbetalning. I exempel 2 får man ”bara” 50 kronor avkastning i februari, ihop med den fullständiga återbetalningen.

Metod 2: det alternativa sättet att använda XIRR

Den här metoden fungerar bäst när man vill veta avkastningstakten för ett visst konto varifrån flera olika investeringar görs och/eller där återbetalningarna till kontot hela tiden återinvesteras. Den lämpar sig därmed t.ex. bra för att beräkna den procentuella avkastningen hos Crowdlending och P2P-plattformar. Men även på t.ex. depåkonton och ISK, m.m.

För att göra beräkningen behöver du veta:

  • det totala startvärdet på kontot vid ett visst datum
  • vilka insättningar och uttag som gjorts på kontot och när de gjordes
  • det totala nuvarande värdet på kontot

Formeln är exakt den samma som i metod 1 och det är fortfarande värden och datum som skall spaltas upp i två kolumner i Excel. Men som du ser så är det en annan typ av data som skall matas in.

Jag tar återigen ett par exempel för att visa hur beräkningen görs och hur den kan användas för att utvärdera avkastningstakten i olika investeringsalternativ. Som exempel använder jag här verklig data från mina investeringar hos P2P-plattformarna Mintos och Flender. Vilken presterar bäst?

Exempel 1: Mintos 

Jag började investera hos Mintos den 4:e januari 2018 med €200. Därefter har jag fyllt på mitt konto vid fyra tillfällen. Utlåningen hos Mintos har under den här perioden skett till ett stort antal olika låntagare och varje gång en återbetalning har kommit in så har den i princip återinvesterats direkt via Autoinvest. Det är därför meningslöst att använda metod 1 för att beräkna XIRR. Den metoden kommer i det här fallet att ge en negativ XIRR, vilket blir helt fel. I det här scenariot får man alltså använda metod 2 – den alternativa metoden.

Gör så här:

Börja med att skriv in den första insättningen (cell B2 i det här exemplet) och datumet när den gjordes (cell A2 i det här exemplet).

Fortsätt att fylla i alla andra insättningar och uttag, med tillhörande datum, som har gjorts fram tills idag. I det här exemplet blir det fyra ytterligare rader.

På sista raden skriver du i dagens datum (cell A7 i det här exemplet) och kontots nuvarande totala värde (cell B7 i det här exemplet).

Kommentarerna i kolumn C har jag bara med i exemplet för tydlighetens skull. Den behövs inte för beräkningen.

Viktigt: alla uttag och det nuvarande värdet skall anges som negativa tal. Startvärde och insättningar anges som positiva tal. Transaktionerna bör stå i kronologisk ordning. Datumkolumnen skall vara formaterad som datum. Om den har ett annat format så kan beräkningen bli fel. Med kontots totala värde menas att både likvida medel på ditt konto och värdet på din investeringsportfölj skall räknas med.

Ställ dig i en annan valfri cell, där du vill att din XIRR-beräkning skall göras (jag har valt cell D2), och börja skriv formeln: =XIRR(.

Direkt efter parentesen skall värdena i din värdekolumn väljas. I det här exemplet B2:B7. Skriv sedan ett semikolon och därefter väljer du datumen i din datumkolumn. I det här exemplet A2:A7. Formeln i det här exemplet blir alltså =XIRR(B2:B7;A2:A7).

Formatera cellen med XIRR-beräkningen så att den anges som procent. Klart!

Som du kan se är min nuvarande årsavkastningstakt 12,38% hos Mintos.

Hur står sig då Mintos mot Flender? Låt oss se genom att beräkna hur läget ser hos Flender.

Exempel 2: Flender

På Flender har jag inte riktigt koll på när jag började investera och hur mycket jag då investerade. Det enda jag vet är att det totala värdet på mitt konto var €1051 den 31:e december 2018. Inga problem, XIRR fixar det också.

Precis som på Mintos så har utlåningen hos Fiender skett till ett stort antal olika låntagare och varje gång en återbetalning har kommit in så har den snabbt återinvesterats via Autoinvest. Det är därför återigen metod 2 som skall användas.

Gör så här:

Börja med att skriv in startvärdet som du vill utgå ifrån i din beräkning och datumet när det värdet gällde. I det här exemplet blir det alltså €1051 (cell B2) och den 31:e december 2018 (cell A2). Detta värde och datum blir alltså startpunkten för min beräkning.

Fortsätt att fylla i alla insättningar och uttag, med tillhörande datum, som har gjorts fram tills idag. I det här exemplet blir det en ytterligare rad för uttaget på €150 jag gjorde den 17:e september i år (rad 3). Uttag anges som negativa värden.

På sista raden skriver du i dagens datum (cell A4 i det här exemplet) och kontots nuvarande totala värde (cell B4 i det här exemplet). Även detta värde skall anges som negativt.

XIRR-formeln är densamma som i exemplet med Mintos:

Formatera cellen med XIRR-beräkningen så att den anges som procent. Klart!

Så, nu har vi räknat fram de båda plattformarnas avkastningstakt (XIRR).

Mintos har en avkastningstakt (XIRR) på 12,38% och Fiender landar på 10,94%.

Trots att jag alltså har investerat olika länge och olika mycket på de båda plattformarna, och dessutom fortsatt att sätta in pengar på den ena och istället tagit ut pengar på den andra så kan vi nu ändå med lätthet jämföra vilken plattform som presterar bäst. Vinnaren heter Mintos :).

Summering

Det här inlägget blev betydligt längre än vad jag hade tänkt när jag började skriva det. Därför kommer här en kort summering i punktform:

  • XIRR är en formel i Excel och står för Extended Internal Rate of Return, vilket fritt och förenklat kan översättas till ”avkastningstakt”.
  • XIRR lämpar sig framför allt väl för att beräkna avkastningstakt när man har oregelbundna kassaflöden.
  • Formeln i Excel lyder som följer =XIRR(värden;datum)
  • Det kan då exempelvis se ut så här: =XIRR(A2:A8;B2:B8)
  • XIRR-formeln kan användas på två olika sätt beroende på om man vill räkna på hur en enskild investering presterar eller om man vill räkna på hur ett helt konto, med återbetalningar från olika källor, utvecklas.
  • Formeln för metod 1 och 2 är densamma men datan man matar in skiljer sig åt:
    • Data för metod 1 (enskild investering):
      • hur mycket du har investerat och vid vilka datum
      • hur mycket som har återbetalats och vid vilka datum
    • Data för metod 2 (helt konto):
      • det totala startvärdet på kontot vid ett visst datum
      • vilka insättningar och uttag som gjorts på kontot och när de gjordes
      • det totala nuvarande värdet på kontot
  • XIRR kan med fördel användas för att jämföra två investeringsalternativ och se vilket av dem som håller högst avkastningstakt på årsbasis.
  • Det är alltså ett sätt att normalisera avkastningsförutsättningarna för investeringsalternativ som t.ex. har olika räntesatser, återbetalningsscheman, löptider och krav på kapital. På så sätt kan avkastningen jämföras på samma villkor.

Hängde du med? Gjorde jag det onödigt krångligt? Har jag gjort någon tankevurpa?

Kommentera gärna!

Viktigt

Inget av det som skrivs här är – eller skall ses som – rådgivning och får inte ligga till grund för ekonomiska beslut.
Sidan innehåller samarbetslänkar (affiliate). Detta påverkar inte texternas innehåll eller mina åsikter.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Att investera är förenat med risk. Investeringarna kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Investera aldrig mer än du har råd att förlora.
Alternativa Investeringar